Nu är ja tillbaka i wayland!

De har vart en tuff dag idag och lite tuff igår.
Vi kan ju börja med gårdagen, vi va bakis och sov lite och sen åkte vi in till providence för en hejdå middag med au pairerna! innan middagen åkte vi runt lite i providence, bla mitt gamla hus, och fy fan, ångesten bara bbubblade upp och ja blev helt tårögd! har nog inte kommit över tiden i de huset än! dom sista 6 veckorna där va ett helvete och de gör ont att tänka på de! och Sarah verkar inte ha fattat att de är något fel på henne! Pratade med den nya au pairen katja och sarah va forfarande dum i huvudet! hon hade inte betalat katja på 3 veckor och han är elak! fy vad jag hatar den männiksan!

Middagen va iaf jätte trevlig, och de va väldigt kul att träffa min gamla lcc Nora, och de va när jag skulle säga hejdå till henne som min tårtorka upphörde! Hon har betyt super mycket för mig under de här året!

efter middagen skjutsade vi hem frida och sen körde tillbaka till Provvan, väll hemma hos sofie fixade vi de sista i hennes rum och packning och allting, och sen somnade jag i soffan medan sofie stannade uppe hela natten.
Jag skjutsade henne till Flygplatsen vid 4 i morse och här kom gråt attack nr 2! soffan och mattan living the life in the US is over! känns så himla tomt och konstigt!

Att ta sig ur providence vart gråtatack nr 3! Jag älskar Providence, de är den bästa staden jag vet i hela världen! jag har haft så himla kul där! staden är så himla mysig och jag bara älskar den! de gjorde ont i hjärtat att åka ut på highway 95 och köra där ifrån!

aa sen har jag typ gråtit sen dess! fy! kommer aldrig klara av att säga hejdå till de här landet, jag älskar de!